To Sitemap Page


To Main Page
To Julita Manor Page
SABA ABBEY
Julita Gallery

FOGELSTAD MANOR


Add a comment in my Guestbook!
Read what visitors have written

Introduktion
Prospekt: Skolans idé
Citat 1
Citat 2
Fogelstadförbundet
Kulturföreningen Fogelstad
Litteraturtips

Send mail to webmaster:
husse@julita.net

 


"En blå delfin" är föreningens logotype.
Kulturföreningen Fogelstad bildades 1995. Föreningen som är partipolitiskt och religiöst obunden, vill sprida kunskap om de idéer och den verksamhet som bedrevs vid Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad.
Föreningen vill också utveckla och verka för dessa idéer i dagens samhälle.

Den vänliga delfinens ordern

Hos varje Fogelstadförbundare (anm. en förening som bildades av de som gått på Kvinnliga Medborgarskolan), i gömmorna eller på väl synlig plats i något kädesplagg, finns en liten blå emaljdelfin på nål, symbolen för "den vänliga delfinens ordern". Den instiftades vid en glad fest i oktober 1937, då Ada Nilsson fyllde 65 år. Det var både på skämt och på allvar som så mycket annat kring Fogelstadkretsen. Idén hade hämtats från Platons dialog "Staten", där Sokrates som svar på frågan om kvinnor bör ha samma platser i staten som män, svarar att det är som då man skall dyka ned i en en stor våg. Man vet aldrig om man får upp huvudet igen, men förhoppningsvis räddas man av en delfin.

Honorine Hermelin menade att man skulle bära sin delfin, tecknet på att man är beredd att hoppa i sjön om det gäller; att säga sitt ord, rädda sin cittra (syftar på Sokrates cittraspelande Arion) och göra vad man aldrig gjort förr eller tänkt göra. En medlem av Fogelstadförbundet måste våga ta språnget ut till det man tycker är rätt. Det får bära eller brista och så hoppas man på den vänliga delginen.

(ur "Honorine Hermelin Grönbech (1886-1977) ´En pedagog i tiden - en blå delfin´", Berit Lindberg, Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. Pedagogiska rapporter Nr 70, November 1996. ISSN 0348-369X. sid 146-147).

Kulturföreningen vill vara:

"...en fristad, ett lufthål i denna värld av isolering, bakom skiftande murar - klassmurar, åsiktsmurar, yrkesmurar, partimurar - så att man om möjligt där skall kunna dra ett djupt och fritt andetag endast och allenast i egenskap av människa - medborgare!" (Honorine Hermelin 1935)

1